TXL

Tanken var att flygplatsen Berlin Tegel skulle läggas ned år 2012 och ersättas med nya Berlin Brandenburg vilken även skulle ersätta Schönefeld. Jätteprojektet har dock dragits med stora problem och det är oklart när (och om) nya storflygplatsen öppnar.

Till dess kan man imponeras av Tegels arkitetkur, njuta av currywurst som serveras i den gamla u-bahn vagnen utanför terminalen och besöka observationsterrassen.

Och kanske för sista gången beskåda nose wheel stop-marks för Boeing 707/727, BAC 1-11 eller DC 9...

Resan mot guld, del 5 (Swiss Business Class long-haul)

Efter att ha landat i ett regnigt Zürich begav jag mig mot Swiss Business Lounge. Planet som tagit mig från Stockholm parkerade längst ut på A-piren vilken gjorde att jag fick gå en bit för att komma in till själva huvudbyggnaden. Huvudbyggnaden där tax-free, butiker och restauranger finns har två våningar med stort utbud och loungerna ligger på det övre våningsplanet. Det är även en fin utsikt ut mot plattan.

Gemensam ingång/reception till Swiss Senator Lounge och Swiss Business Lounge



I receptionen visade jag upp mitt boarding card och en bister man pekade åt höger och vidare upp för trappan mot Business Lounge. Detta samtidigt som han småpratade med sin kollega. Inte särskilt välkomnade men detta var inget som påverkade mig eftersom jag var spänd av förväntan inför mitt besök. Intill Business Lounge ligger även den lounge (Swiss Senator Lounge) som statusresenärer inom Star Alliance har access till. Dessa två lounger delar ingång/reception på samma sätt som SAS lounger på Arlanda gör. I anslutning ligger även den lounge som passagerare som reser i first class begagnar, denna lounge har dock en separat ingång.

Swiss Business Lounge

I Business Lounge finns ett relativt stort utbud av mat (pastasallad, nudlar och soppa), färdigbredda mackor med mozzarella eller skinka och snacks. En komplett bar med öl, vin och starksprit finns också. Hade läst mig till att det tidigare funnits en frys med Mõvenpick-glass men att det rådde osäkerhet om denna verkligen fanns kvar. I ett hörn fann jag dock denna guldgruva för en glassälskare!

Loungen är uppdelad i två sektioner varav den del som man kommer upp till från receptionen består av sköna fåtöljer och mindre soffor medan den del som är längre in är mer som en bistro med höga bord och barstolar. Möjligheten att ta mat från självserveringsstationer finns i bägge sektionerna. I bistrodelen finns även ett antal datorer man kan låna, tidningsställ med internationell lektyr och det är i denna del toaletter och duschrum finns. Tillgång till gratis wi-fi finns inom hela flygplatsområdet och man får 24-timmars surf genom verifiera sig med en kod man får skickad till sin telefon. Man anger mobilnummer på välkomstskärmen och får därefter ett sms.

Ytterligare en trappa upp finns världens längsta loungebar vilken är bemannad av bartenders. En stor nackdel enligt mitt tycke är att rökning är tillåten i denna del vilket gör att baren mer används som rökrum. Då jag besökte baren tämligen sent på kvällen fanns heller ingen bartender inom synhåll.


Smokers lounge

Efter att ha fördrivit tiden med att nyttja arbetsstationen och äta gott begav jag mig mot den fristående E-piren där de interkontinentala flygningarna avgår. Ett förarlöst tåg transporterar resenärerana under start- och landningsbanan. Under den korta tågresan spelas, för Schweiz, karaktäristiska läten och ljud upp - bjällror, kor som råmar, fågelkvitter, horn och en manskör. Innan rulltrappan ner till tågstationen fick man först passera passkontroll. Endast fyra bås var öppna med det var knappt någon kö och det gick fort att passera. Noterade inte om det fanns någon fast track för business class/statusresenärer. Väl i E-piren tog jag mig till den lounge, Panorama Lounge, som är belägen på övre våningen med utsikt över gater och en av start-/landningsbanorna. Då det hade blivit mörkt var det dock svårt att se ut eftersom ljuset från belysningen i loungen reflekterades i fönsterrutan. Utbudet av mat var begränsat till mackor (samma som i Business Lounge), lite snacks och en begränsad självserveringsbar. Givetvis finns alkoholfria alternativ och kaffe/thé.

Panorama Lounge

Gick mot gate lagom till att "Go to gate" kom upp på destinationstavlan. Flygningen verkade vara tämligen fullbokad och två spontanköer hade redan bildats. Entré till höger om disken var dedikerad för resenärer i first och business och den vänstra betjänade economy. Trots detta tydligliga budskap, vilket även förmedlades av markpersonalen var köerna nästan lika långa. Först släpptes familjer med barn och de med speciella behov ombord innan det var dags för statusresenärer och de som satt i den större business-kabinen. Första klassresenärer och de bussiness klassresenärer  som satt i den mindre främre kabinen, kallad Stübli, ombads dock vänta. Orsaken verkade vara att man inte hade angjort den främre jet bridge ännu, eller så var man inte färdiga med förberedelserna í kabinen? Informationen kring detta var dock inte helt tydlig och jag upplevde markpersonalen som smått otrevlig när man nekade de få första klassresenärer som inte uppfattat budskapet att de skulle få vänta lite till.

 

7K

Hälsades välkommen av kabinpersonalen och visades till min plats. Därefter erbjöds pre flight drink - vatten, apelsinjuice eller champagne. Givetvis föll mitt val för glas Duval-Leroy Brut. Innan push-back delades även kvällens menyer ut. Ytterligare ett glas champagne hanns med innan vi tio minuter efter tidtabell lyfte från bana 34. En kraftfull take-off följt efter en skarp gir åt höger. Som oerfaren resenär framför skynket slogs jag av hur tyst det var trots att de fyra motorerna arbetade för fullt. Har bara åkt Airbus A340 en gång tidigare, denna gång med SAS från Köpenhamn till Bangkok. Syskonet Airbus A330 har jag åkt otaliga gånger och i den maskinen är av förklarliga skäl motorljudet högre - två motorer istället för fyra.

 

LX180 ZRH-BKK 2013-07-03

HB-JMB Airbus A340-313X

första flygning 2003-07-03, har varit hos Swissair/Swiss sedan 2003-09-26
(således tioårskalas för maskinen)

 

Så fort fasten seat belt-skylten slocknat delade kabinpersonalen ut de imigration card som ska fyllas i och överlämnas vid passkontrollen i Bangkok. Passagerare i business class (och first class) fick även en blankett som ger access till premium lane vid passkontrollen. Efter detta togs beställningar inför kvällen middag upp.

 

First course

 

Lemongrass marinated king prawns, tomato and fir confit

Pea mousse with cucumber and dill glaze

 

Main course

 

Bürgenstock Angus beef meatloaf, red wine jus

Mashed potato, baby carrot, mixed beans

or

Tagliatelle with green asparagus and saffron sauce

Detterini tomatoes

or

Tomato consommé with mascarpone quenelles

 

Cheese

 

Selection of cheese from the canton of Nidwalden and Switzerland

 

Dessert

 

Rasperry mouse

Melon, Manjari chocolate ganache, Almond crumble

 

Swiss choclates

 

Espresso, coffee and a selection of teas

 



Swiss anammar konceptet taste of Switzerland  när det gäller maten ombord där menyn varierar utifrån olika lokala maträtter. Menyn komponeras av executive chef  Thomas Amstutz, som är verksam på Hotel Villa Honegg. VId min flygning till Bangkok hade den kulinariska resan kommit till kantonen Nidwalden och rätterna skulle således härstamma därifrån. Kabinpersonalen lade fram en vit duk men själva måltiden serverades på bricka även om förrätt, huvudrätt och efterrätt kom separat.

Champagne

 

Duval-Leroy Brut

 

White wine

 

Nobler Weisser RieslingxSylvander 2012

Bonterra Chardonnay 2011

 

Red wine

 

Roter Zürcher Pinot Noir 2011

Ravenswood LODI Zinfandel 2010

Château Haut Faugères Saint-Emilion Grand Cru 2013

 

Port

 

Porto Niepoort Tawny

50 minuter efter take-off påbörjades serveringen. Efter att kanske ha ätit lite för mycket i loungen innan avfärd var jag inte direkt utsvulten men kvällens sena middag var väl avvägd och absolut lagom. Till förrätten valde jag Rieslingen, jag är ingen stor vinkännare men uppskattar ofta det lite sötare tyska vinet. Som huvudrätt hade jag valt angusbiff vilken servereades med kokt potatis, grönsaker och en underbar rödvinssås. Till dryck valde jag det schweiziska Roter Zürcher Pinot Noir som produceras av familjen Zweifel.

Efter kaffe och chokladbit utforskade jag IFE-systemet. Intrycket av detta är att det har några år på nacken men ändå väldigt funktionellt. Åkte med Emirates Airbus A380 mellan Bangkok och Hongkong i våras och blev väldigt imponerade av deras ICE. Och i jämförelse med detta förefaller Swiss dito ålderdomligt. För mig gör detta dock inte särskilt mycket, jag föredrar att följa resan via airshow och tycker det är kul att se start och landning via den kamera som sitter monterad i flygplanets nos. I övrigt läser jag gärna en bok eller tidning och ser på nedladdad filmer/serier på min iPad. Samma sak vad det gäller musik. I business class användes bra hörlurar med brusreducering.
 

Airshow

Eftersom klockan nu var efter midnatt och jag hade varit vaken länge och dagen hade bjudit på många nya intryck fällde jag ned stolen till sängläge. Stolen manövreras elektriskt via en manöverpanel som är placerad på det "bord" som finns till höger/vänster om stolen. Ytterligare en panel finns "bakom" stolsryggen och den används när stolen är i nedfällt läge. Stolsitsens och ryggstödets hårdhet kan regleras och det finns även en massagefunktion.

 

Jag blev faktiskt lite förvånad av att jag med mina 193 cm låg riktigt skönt i sängen. Dock var det lite trångt längst in mot fotändan och då jag utöver min längd är priviligierad(?) med stora fötter var det svårt att ligga på rygg men på sidan kändes sängen rent av rymlig. Somnade tämligen omedelbart och vakande av att en äldre flygvärdinna stökade runt över mig. Jag hade glömt att stänga av skärmen och hade den framåtriktade kameran på. Eftersom vi åkte österut var det mitt i natten svensk tid men hade börjat ljusna i den tidszon vi befann oss och flygvärdinnan var nog orolig att min skärm skulle lysa upp halva kabinen vart eftersom solen gick upp.

 

Manöverpanel för stolsinställningar

 

Efter en förhållandevis god sömn vaknade jag upp och vi flög nu ut över Indiska Oceanen. Enligt airshow hade vi ungefär 120 mil kvar till Bangkok och frukostserveringen påbörjades. Ingen duk på bordet vid denna servering, däremot på brickan. Själva frukosten bestod av bröd, diverse pålägg, yoghurt och fruktsallad. Allt serverades från serveringsvagnar och man talade om för kabinpersonalen vad man ville ha så lade de upp på tallrik. En thailändsk förrätt serverades också.

 

 

 Inflygningen påbörjades och vi landade några minuter före tidtabell på bana 19L innan vi taxade till concourse D som ligger i direkt anslutning till imigration. Det märks att Suvarnabhumi är Thai Airways huvudflygplats - det fullkomligen kryllar av stora och små flygplan i det nationella bolagets färger.

 

Suvarnabhumi Airport

 

 

En känsla som jag verkligen förknippar med Thailand är den värme och fuktighet som möter en när man kliver ut ur flygplanet in i jet bridge - tänk om man kunde fånga detta intryck?

Använde en folktom premium lane till passkontroll och var igenom på någon minut. Min prioritetstaggade väska kom bland de första och som vanligt begav jag mig direkt till närmsta 7-11 för att köpa en äkta Red Bull och gå ut från terminalen och känna på den tryckande värmen.

 



Aegean Airlines Miles & Bonus

4048+11210=15258

Återstår 4742 miles

 

Bangkok

 



Komma hem

Borta bra, men hemma bäst.

Resan mot guld, del 4 (Swiss business class)

Då var det äntligen dags. Efter ett par riktigt hektiska och påfrestande dagar på arbetsplatsen skulle jag få komma iväg på några dagars välbehövlig semester i Bangkok. Nu är väl förvisso pulsen i just den staden (ö)känd för att vara allt annat än lugn men det skulle i alla fall bli kul att komma iväg.

Jag är ett stort fan av Bangkok i allmänhet och Thailand i synnerhet och med tanke med vilken klass och bekvämlighet jag skulle förflytta mig dit kunde det inte bli annat än succé!

Tog Flygbussarna till Arlanda och steg med god marginal in i Terminal 5. Incheckningen hade inte öppnat men trots detta hade en stadig kö bildats vid incheckningsområdet. Efter en promenad till Sky City och tillbaka kunde som tredje gäst checka in min väska. Jag hade knappt ett dygn tidigare checkat in via webben och såg då att den plats jag valt i samband med bokningen hade ändrats och jag hade flyttats två rader längre fram i kabinen - från 4F till 2F. Hade Swiss överskattade antalet passagerare i business class vid tiden för bokningen? I samband med detta noterade jag att man nu hade hävt den blockering av singelsäten som var vid tiden för bokningen. De mer eftertraktade platserna var stjärnmärkta vilket innebar att endast de med Sentor/HON Circle-status inom Lufthansa Group (vilket Swiss tillhör) kan boka dessa i förväg. Men när incheckningen på webben öppnar släpps även dessa platser. Jag valde då att byta från 5G i den mindre kabinen (Stübli) till 7K i den större kabinen. På så sätt fick jag både singelsäte och fönsterplats.

Fick boarding card utskrivet som back-up om batteriet i mobilen tog slut och mina mobila dito då skulle bli svåra att visa upp. Swiss hör till de flygbolag som har anpassat sina mobila boarding card till iPhone och deras app Passbook. Jag fick boarding card för bägge benen hela vägen till Bangkok och meddelades om att jag var välkommen till SAS Business Lounge vid gate 1. Vid säkerhetskontrollen var det lite folk men jag nyttjade ändå möjligheten att använda den något snabbare fast track vilket jag hade access till då jag reste i business class.

SAS Business Lounge

 

Eftersom jag var i god till flygplatsen gick jag upp till SAS Business Lounge för att vänta in min avgång. SAS lounger i terminal 5 ligger en våning upp intill gate 1. SAS har två lounger bredvid varandra, en är till för de med guldkort på SAS eller annat bolag inom Star Alliance och den andra är till för de som reser business class. Förstnämnda heter SAS Scandinavian Lounge. Scannade mitt mobila boarding card vid receptionen och den medelålders kvinna som bemannade denna hänvisade mig till höger mot SAS Business Lounge. I loungen finns självservering av enklare måltid. I dag var det pastasallad. Det finns även mackor, pålägg, snacks samt öl och vin på tapp. Man erbjuder gratis wi-fi och jag passade på att nyttja detta fram till dess att informationstavlan visade "gå till gate".

LX1251 ARN-ZRH 2013-07-03

HB-IJI Airbus A320

första flygning 1996-02-02, har varit hos Swissair/Swiss sedan 1996-03-21

 

Vid gaten hade det samlats mycket folk och jag tror att flighten var i stort sätt fullbokad. Trots utrop om prioriterad boarding för statusresenärer (dvs. de med guldkort) och de som reser i business class kändes boarding lite oorganiserad med bara en fålla öppen som alla rörde sig mot. Förstår uppriktigt inte den stress hos somliga som i stort sätt alltid infinner sig vid boarding. Alla har sina förbestämda platser och planet kommer inte att avgå innan alla är ombord. I stället för att vifta med mitt boarding card (det jag hade fått utskrivet, inte det i mobilen) väntade jag lugnt kvar och efter en stunds väntan på att de som satt på raderna längst bak hade kommit förbi öppnades även den andra fållan och jag passerade. Inne i flygplanet tog två ut kabinbesättningen samt kaptenen emot och hälsade välkomna. Kaptenen var svensk och hade en pin med två svenska flaggor på skjortan. Satte mig vid fönstret på rad två och undrade vad denna resa skulle bjuda på. Efter att boarding var completed serverades vi vatten på flaska och tidningar innan push back och säkerhetsgenomgång.

Business Class bestod av tre rader och totalt var vi nio resenärer. Vi var två som skulle hela vägen till Bangkok hade jag noterat vid incheckningen.

På väg ut mot startbanan hälsade kaptenen oss välkomna (på svenska, engelska och tyska) samt meddelade oss också att vi för dagen hade en fantastisk besättning ombord och att vi bara skulle luta oss tillbaka och njuta. En sann entusiast och jag tog han på orda. Efter det att vi kommit upp över molntäcket drog kabinpersonalen för gardinen som skiljer den främre delen av kabinen från den bakre. Kändes lite märkligt att sitta på rätt sida och jag har många gånger tidigare undrat vad som sker där framme. En medelålders kvinna tar upp dryckesbeställningar och serverar sedan dessa rad för rad medan hennes kollega, en yngre man som är den som ansvarar för oss i business class under hela resan, tar upp middagsbeställningar. Ingen meny delas ut utan vi informeras muntligen om att det finns två val - skivad biff med potatis eller vegetarisk lasagne. Jag väljer biffen och blir samtidigt serverad en kall öl. 

Efter en enklare sallad beståendes av morötter och grönsallad serveras vi varmrätten. En skillnad som jag märker mot när man åker ekonomi är att maten serveras på riktiga porslinstallrikar och metallbestick. Ingen plast här inte. Samma gäller givetvis glasen. Biffen är mer tärnad än skivad och påminner lite om grytbitar. Potatisen i moskonsistens formad som små skruvar. Över detta ligger det kokta grönsaker och god kryddig sås. Till detta kom två sorters orter som serverades på en kyld skifferplatta - mycket estetiskt. Efterrätten kom i en lite glasburk och bestod av chokladmousse som vilade på bär med strimlad choklad över. En perfekt avvägd måltid.

Efteråt serverades kaffe och den, för Swiss, välkända chokladbiten. Kabinpersonalen var lyhörda och observanta utan att vara påiga. Precis som det ska vara. Man rörde sig kontinuerligt i kabinen för att se om de kunde vara behjälpliga på något sätt.

Ett regnigt Zürich

Några minuter för tidtabell landande vi på ett regnigt Zürich-Kloten Flughafen. Hade tänkt besöka observationsterrassen men då det både regnade verkade kyligt gick jag istället mot Swiss Business Lounge och invänta avgången mot Bangkok. Mellan Stockholm och Zürich är det 924 miles och då bokningsklass P har en accrual factor på 200% vid kreditering till Miles & Bonus ger flygningen mig 1848 miles i jakten på guldet...

Aegean Airlines Miles & Bonus

2200+1848=4048

Återstår 15 952 miles

Thunder over paradise

Bangkok, juli 2013

Resan mot guld, del 3 (planering)

Så var det dags för tredje delen av resan mot guldkortet. Under sommar och semestertider vill inte affärsfolket vara ute och flyga lika frekvent som annars - de vill givetvis vara lediga och njuta av sin ledighet som alla andra. Som resultat av detta försöker flygbolagen charma oss dödliga med prisvärda kampanjer i de lite finare klasserna. Efter att ha blivit en något mer medveten resenär genom idogt surfande på businessclass.se hittade jag en kampanj som några av Star Alliance medlemmar hade över pölen. 

Tanken var att prova Swiss Airlines business class till New York, en resa som skulle generera tillräckligt med poäng för att komma upp till guldstatus hos Miles & Bonus och därmed även hos Star Alliance. T/r låg på drygt 12 500:- vilket var ett väldigt bra pris. Tyvärr lyckades jag inte hitta datum som passade mig och tiden för att boka dealen löpte ut.

Fortsatte dock sporadiskt att söka efter bra deals via forum, flygbolag och resebyråer. Som jag berörde tidigare i den här följetången är det inte helt lätt att lämpliga (prisvärda) biljetter i rätt bokningsklasser. Men efter visst sökande hittade jag med lite tur biljetter till Bangkok på mrjet.se (en resebyrå jag varmt rekommenderar) med Swiss via Zürich och hem med Austrian Airlines via Wien. Bangkok är ett av mina favoritresemål och trots att jag har varit där ett flertal gånger lockar staden fortfarande. Tiderna passade mig bra med tanke på att jag hade bergränsad tid att vara borta - flyget hem från Bangkok avgår vid lunch och lägg där till tidsskillnaden skulle jag landa på Arlanda sent på kvällen och då ändå vara (någorlunda) fit for fight på jobbet dagen efter.

Efter viss skeptism från min bättre hälft (som antagligen ifrågasätter mitt förstånd) och ett telefonsamtal (för att bland annat bekräfta bokningsklassen) var resan bokad. Swiss bokades i bokningsklass P vilken ger en accural factor på 200% vid kreditering till Miles and Bonus. Austrian bokades i samma klass men ger "bara" 100% miles. Bokningsklass P är business class med restriktioner som bland annat gör biljetterna tämligen svåra/dyra att ändra eller avboka. Med andra ord är de inte lika flexibla som ordinarie biljetter i business class. I Austrians fall har fullprisbiljetter en accural factor på 200%.

Den trevliga och ytterst hjälpsamma agenten som assisterade mig med bokningen verkade uppriktigt nyfiken över mitt kommande resmönster och jag berättade för henne om Aegeans minst sagt generösa bonusprogram. Hon blev förvånad både över detta och det bra pris som jag hade hittat till Bangkok och lät faktiskt sugen till att boka en egen resa och även ansluta sig till bonusprogrammet.

Resan skulle enligt mina beräkningar generera drygt 19 000 miles och med sign up-bonusen tillsammans med Norrlandsturen skulle guldet vara i hamn... 

Förväntan

Hur uttjatad bilden på flygplanets vinge än är symboliserar den att man äntligen är på väg. Glädje över att snart få uppleva något man längtat efter. Förväntningar.

Och det är säkert därför motivet förekommer så pass ofta på Facebook och Instagram. Bilden nedan är tagen hösten 2011 och vi är för första gången på väg mot New York.

Om några timmar lyfter jag mot Bangkok - kanske lägger jag upp en vinge på något socialt medium?

Om inte annat för att skryta lite...

Kall vinterdag på Arlanda

Så här mitt i sommaren känns vintern väldigt långt borta. I landet Lagom har alla årstider sin speciella charm och det är nog kontrasterna som gör att jag uppskattar dem alla. Och längtar efter dem som just nu inte är...

Ljus. Mörker.

Värme. Kyla.

 

Fotografierna är tagna med Canon EOS 600D